Vad betyder skyddsklasser för handskar?

Händer utsätts för många risker på arbetsplatsen. Oavsett om du hanterar små delar eller utför tungt arbete riskerar många arbetstagare att drabbas av skador såsom skärsår och skråmor på händerna. Det är därför viktigt att identifiera och tillhandahålla de lämpligaste skyddshandskarna för den specifika uppgiften.

Om du fattar fel beslut kan det vara lika farligt som att inte bära något skydd alls för händerna. Att bära skyddshandskar kan, oavsett avsedd användning, i själva verket leda till att en arbetstagare känner sig säker och därför blir oförsiktig och därmed ännu mer utsatt. Dessutom kan skyddshandskar som är olämpliga för en uppgift också minska fingerfärdigheten eller fastna i maskiner.

Vad är EN 388:

EN 388 är den europeiska säkerhetsstandarden för skyddshandskar mot mekaniska risker, som har uppdaterats flera gånger under åren. På grund av förordningen om personlig skyddsutrustning (EU) 2016/425 har det sedan den 21 april 2019 varit olagligt att släppa ut handskar för mekaniskt skydd på EU-marknaden som inte har certifierats enligt den senaste utvecklingen (det vill säga EN 388:2016+A1:2018). För att hjälpa användare och säkerhetsansvariga att fastställa skyddsnivån för ett par handskar använder EN 388:2016 indexvärden för att bedöma handskars prestanda vid skydd mot olika mekaniska risker. Dessa inkluderar slitstyrka, skärmotstånd, rivhållfasthet, punkteringsmotstånd och slagtålighet.

Diagrammet nedan visar märket för EN 388. Nedanför symbolen visas fyra siffror och en eller två bokstäver, som anger handskarnas testprestanda mot var och en av riskerna.

För handskar som uppfyller kraven i EN 388 ska handskens mekaniska egenskaper anges i ett piktogram, följt av respektive prestandanivå för varje mekaniskt test (enligt ovan). Det första talet motsvarar slitstyrka, det andra skärmotstånd mot cirkelformad klinga, det tredje rivhållfasthet, det fjärde punkteringsmotståndet och det femte tecknet (en bokstav) det raka skärtestet. Om antingen det cirkelformada skärmotståndstestet eller det raka skärtestet inte har utförts ska ett ”X” användas i stället för testresultatet. Dessutom får en märkningskod ”P” läggas till för handskar som uppfyller kraven på slagtålighet enligt EN 388:2016+A1:2018. För de första fyra testerna är det brukligt att ange ”0” när nivå 1 inte kan uppnås. Piktogrammet får inte användas om handsken inte uppnår minst nivå 1 eller nivå A för minst en skyddskategori.

Att förstå märket EN 388:

Test	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5
Slitstyrka (antal cykler)	100	500	2 000	8 000	–
Skärmotstånd mot cirkelformad klinga (index)	1,2	2,5	5,0	10,0	20,0
Rivhållfasthet (N)	10	25	50	75	–
Punkteringsmotstånd (N)	20	60	100	150	–

Nedan visas hur de olika testerna utförs och hur prestationspoängen ges.

Slitstyrka

Det första talet i koden under EN 388 avser slitstyrka. Materialet i handskarna utsätts för slitning med sandpapper med ett visst fastställt tryck.

Fyra prestandanivåer definieras i EN 388, från ”nivå 1” (vilket motsvarar hål efter 100 till 499 cykler) till ”nivå 4”, där hål inte uppstår före 8 000 cykler.

Jämfört med EN 388:2003 har det skett en stor teknisk förändring av metoden för test av slitstyrka, med avseende på valet av sandpapper. Test av slitstyrka utförs på en Martindale-maskin där provbitar av materialet (från handskens handflata) monteras på en rondell med bestämd storlek och vikt. Denna rondell flyttas sedan i en elliptisk rörelse över ett bord täckt med slipande material med kornstorlek 180 (en förändring från 2003 års version, där kornstorlek 100 anges).
Fyra provbitar av materialet testas, där provningsresultatet är det antal cykler som krävs för att slipa igenom materialet (”hål”). För stickade handskar är testet slutfört när en tråd går av eller, för vävda tyger, när två separata trådar går av. Prestandanivån för ett enskilt material bestäms av det lägsta resultatet av de fyra proven. För flerskiktsmaterial (där provexemplaret är tillverkat av flera icke sammanhängande skikt) testas varje skikt separat och prestandanivån baseras på summan av antalet cykler.

Slutförda omgångar	Poäng för slitstyrka
8 000	4
2 000	3
500	2
100	1
Färre än 100	0

 

Skärmotstånd mot cirkelformad klinga

Detta innebär att en roterande cirkelformad klinga rör sig horisontellt fram och tillbaka över ett tygprov. En sammanlagd kraft på 5 Newton anbringas uppifrån. Testet avslutas när klingan har gått igenom tygprovet och resultatet anges sedan som ett indexvärde.

Detta resultat bestäms av det antal cykler som behövs för att skära igenom provet och beräkna graden av slitage.

Skyddsnivån indikeras med ett tal mellan 1 och 5, där 5 indikerar högsta skärskyddsnivå.

Antal cykler	Resultat för skärmotstånd
20	5
10	4
5	3
2,5	2
1,2	1
Färre än 1,2	0

Rivhållfasthet

Detta test bedömer vilken kraft som behövs för att slita isär handskmaterialet. Poängen ligger mellan 1–4, där 4 är starkast.

Newton	Poäng för rivhållfasthet
75	4
50	3
25	2
10	1
Färre än 10	0

 

Punkteringsmotstånd

Detta test undersöker vilken kraft som krävs för en punktering i materialet. Poängen visar materialets styrka, där 4 är starkast och 1 är mjukast.

Newton	Resultat för punkteringsmotstånd
150	4
100	3
60	2
20	1
Färre än 20	0

 

Skärmotstånd (EN ISO 13997)

Detta nya test syftar till att bestämma motståndet hos säkerhetshandskarna genom att anbringa betydande kraft mot tyget i en enda rörelse snarare än i kontinuerliga cirkelformada rörelser som i kling-testet.

En kniv skär med konstant hastighet men ökande kraft tills den skär igenom materialet. Denna teknik gör det möjligt att exakt fastställa den minsta kraft som krävs för att skära provmaterialet med ett djup av 20 mm.

Newton	Resultat för skärmotstånd
30	F
22	E
15	D
10	C
5	B
2	A

 

Slagskydd (EN 13594)

Detta test är valfritt eftersom det endast är relevant för vissa typer av handskar. Därför är bokstaven P det sjätte och sista tecknet under märket på handsken; detta är vanligast för motorcykelhandskar. Handskar som inte märks med bokstaven P innebär att det inte finns någon utfästelse om slagskydd.

Vad är EN511?

Det europeiska testet för att bedöma värmehandskar som erbjuder skydd mot kalla miljöer och köldrisker. 3 tester utförs för att bedöma handskarnas prestanda under kalla förhållanden. Ett poängkrav på minst 1 i slitstyrketestet enligt EN 388 måste uppnås för att EN 511 ska få utföras på handsken.

Bilden nedan visar märkets layout och var testresultaten visas.

Att förstå EN511-märket:

Exempelprodukt: GL8951	Resultat	Tester
0	0–4	Motståndskraft mot konvektiv kyla
2	0–4	Motståndskraft mot kontaktkyla
X	0–1	Vattengenomsläpplighet

 

Motståndskraft mot konvektiv kyla

Detta test är kopplat till testet Termisk isolering (ITR) mot konvektiv kyla. Testpoängen visar hur väl handsken isolerar och bevarar dina händers temperatur mot omgivningens kalla luft.

Testet utförs genom att en skyltdockas hand placeras i en sluten kammare med en fläkt som blåser luft ovanför handsken vid en konstant temperatur på 20°C. Den effekt som krävs för att upprätthålla skyltdockans handtemperatur mäts för att fastställa resultatet. Ju större effekt som krävs, desto lägre är handskens termiska motstånd och desto lägre testpoäng ges för Motståndskraft mot konvektiv kyla.

Motståndskraft mot kontaktkyla

Detta test är kopplat till handskens Termiska motstånd (R). Testet går till så att handskmaterialet placeras mellan två metallplattor som har olika temperatur. Under testet sänks båda plattornas temperatur för att mäta handskmaterialets termiska motstånd.

Ju högre motståndet är, desto bättre isolerad är handsken mot kontaktkyla.

Vattengenomsläpplighet

Handsken blötläggs i vatten i 30 minuter. Detta är ett godkänt eller underkänt test där poängen 1 ges om vattnet inte har trängt in i handsken efter 30 minuter. Poängen 0 ges om handsken misslyckas med att förhindra vatteninträngning.  

Användarinstruktioner

Jämfört med EN 388:2003 har EN 388:2016+A1:2018 några ytterligare krav på anvisningar som ska medfölja handskarna. Om slagtålighet görs gällande måste instruktionerna upplysa om vilken del av handsken detta avser, och understryka att skyddet inte gäller fingrarna. För handskar med rivhållfasthet på nivå 1 eller högre måste det finnas en varning om att dessa handskar inte får bäras när det finns risk för att de fastnar i rörliga maskindelar. Slutligen – för produkter där prestandanivåer anges för båda skärningstesterna ska detta uttalande inkluderas: "Skärtest som gäller cirkelformad klinga är endast vägledande medan testet av rakt skärmotstånd är referensprestanderesultatet."

 

Så väljer du rätt skyddshandskar

Valet av rätt skyddshandskar beror på arbetsuppgiften, riskerna och vilken skyddsnivå som krävs.

Olika branscher och arbetsmoment kräver olika egenskaper hos handskar, och att välja handskar enbart utifrån komfort eller pris kan innebära otillräckligt skydd.

När du väljer skyddshandskar bör du tänka på följande:

Skärskydd

För arbete med vassa verktyg, plåt, glas eller knivar ger handskar med högre skärskydd bättre skydd mot skärskador.

Slitstyrka

Arbetsuppgifter som innebär hantering av grova material, repetitiva rörelser eller tungt manuellt arbete kräver ofta handskar med hög slitstyrka för ökad hållbarhet.

Grepp och fingerkänsla

Vissa arbetsuppgifter kräver precision och flexibilitet. För tjocka handskar kan minska fingerkänslan och öka risken för olyckor vid detaljarbete.

Skydd mot kyla

För arbete utomhus eller i kyl- och frysmiljöer kan handskar certifierade enligt EN 511 hjälpa till att hålla händerna varma och bekväma vid låga temperaturer.

Vattentätt skydd

I våta arbetsmiljöer kan vattentäta eller vattenavvisande handskar hjälpa till att bibehålla grepp och komfort under hela arbetsdagen.

Slagskydd

Branscher där tunga verktyg, maskiner eller stora material används kan dra nytta av handskar med slagskydd för att minska risken för handskador.

Arbetsgivare bör alltid genomföra en riskbedömning för att säkerställa rätt skyddsnivå för varje arbetsuppgift.

Vanliga misstag vid användning av skyddshandskar

Även certifierade skyddshandskar kan förlora sin effektivitet om de inte används korrekt.

Vanliga misstag inkluderar:

• Att använda fel typ av handskar för arbetsuppgiften
• Att använda handskar med otillräckligt skärskydd
• Att fortsätta använda skadade eller slitna handskar
• Att välja handskar som begränsar fingerkänslan för mycket
• Att använda vinterhandskar i våta miljöer utan vattentätt skydd
• Att tro att alla handskar erbjuder samma skyddsnivå

Att regelbundet byta ut slitna handskar hjälper till att bibehålla säkerhet, komfort och skydd på arbetsplatsen.

Branscher där skyddshandskar ofta används

Skyddshandskar används inom många branscher där arbetare utsätts för mekaniska, termiska eller miljörelaterade risker.

Det inkluderar bland annat:

• Bygg och anläggning
• Lager och logistik
• Tillverkning och industri
• Fordonsindustrin
• Metallarbete och teknik
• Glashantering
• Kyl- och fryslager
• Drift och underhåll
• Jordbruk

Olika arbetsmiljöer kan kräva olika skyddsnivåer enligt EN 388 och EN 511 beroende på riskerna.

Så tar du hand om skyddshandskar

Rätt underhåll hjälper till att förlänga handskarnas livslängd och bibehålla deras skyddande egenskaper.

För bästa resultat:

• Följ alltid tillverkarens skötselråd
• Byt ut handskar som är trasiga, skadade eller kraftigt slitna
• Förvara handskarna rent och torrt
• Låt våta handskar torka helt innan de används igen
• Kontrollera handskarna regelbundet för slitage eller skador

Skadade handskar kanske inte längre ger det certifierade skyddet.

Vanliga frågor om skyddsklassningar för handskar

Vad betyder EN 388?

EN 388 är den europeiska standarden för skyddshandskar mot mekaniska risker såsom nötning, skärskador, rivning och punktering.

Vad betyder EN 388-klassificeringen på handskar?

EN 388-klassificeringen visar handskens testade skyddsnivå mot olika mekaniska risker, inklusive slitstyrka, skärskydd, rivstyrka och punkteringsmotstånd.

Vad betyder EN 511?

EN 511 är den europeiska standarden för handskar som skyddar mot kyla, inklusive luftkyla, kontaktkyla och vatteninträngning.

Vad är skillnaden mellan EN 388 och EN 511?

EN 388 fokuserar på mekaniskt skydd medan EN 511 mäter skydd mot kalla miljöer.

Vad betyder skärskyddsnivåerna A-F?

A-F-klassificeringen enligt EN ISO 13997 mäter den kraft som krävs för att skära igenom handskmaterialet, där F ger högst skärskydd.

Ger alla skyddshandskar skärskydd?

Nej. Olika handskar är utvecklade för olika risker och alla handskar erbjuder inte högt skärskydd.

När bör skyddshandskar bytas ut?

Skyddshandskar bör bytas ut när de är skadade, kraftigt slitna, förorenade eller inte längre ger tillräckligt skydd.

Skydda dina händer med rätt skyddshandskar

Skyddshandskar spelar en viktig roll för att minska handskador inom bygg, logistik, tillverkning, industri och andra krävande arbetsmiljöer.

Genom att förstå EN 388- och EN 511-klassificeringarna blir det enklare att välja rätt handskydd för arbetsuppgiften.

Utforska hela sortimentet av VELTUFF® skyddshandskar utvecklade för krävande arbetsförhållanden.